Det blev lite fel där...

Fet jävla stjärna i pannan till Hockeykillen som konstigt nog inte lagt benen på ryggen och blivit skrämd från vettet av den burdusa mulatten! Hurra för att jag faktiskt kan attraheras av pojkar utan tusen meter knark i blodomloppet och dålig hållning. De utmärglade pundarvålnaderna i keps har förlorat sin charm.. Ingen mer glorifiering av kuksebbe som leker gubben i lådan sedan åratal.

Hockeykillen träffade jag på tuben när jag var sådär lagomt starkölslullig och komiskt pinsam i replikerna. Jag stalkerstirrade på den genomsvettiga vinterpojken medan han pillade loss tejpen från klubban. Inledde med ett "hur kommer det sig att alla hockeykillar är så sanslöst jävla snygga!" för att sedan pladdra på om allt från rundningen på min bakdel till gymmet och punk och att han luktade gott. Men att jag inte är pervers vilket var ljug.

Tror fascinationen inför grabbarna på isen kommer från den sorgliga munknullarscenen i min favoritfilm le pianiste. Ja, något så smutsigt kan faktiskt få tårarna att trilla om det skildras av fantastiska fransmän!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0